Sola och bada i piña colada!

Det är vad jag drömmer om för tillfället. De allra flesta gamla klasskompisar, eller kompisar överhuvudtaget, är ute och reser och upptäcker världen på ett eller annat sätt. Vem kan klandra dom? Jag är själv såå ressugen att det kliar i mig!

Visst kan man tycka att det verkar vara lite av en ”trend” att resa, speciellt till Asien, nuför tiden. Men varför inte passa på när man har möjligheterna? Innan man får det där välbetalda trivsamma jobbet eller innan man slänger sig fyra år framför skolbänken igen. Helt och hållet förståeligt. Sen när man pratar med föräldrar och annat ”gammalt” (läs äldre, haha) folk så förstår man ännu mer att man ska tillfället i akt om man får det. De önskar att de också åkt ut och rest, sett mer innan de slog sig till ro.

Jag vill helst av allt till Australien. Men när bär mina vägar dit? Ingen som vet. Inte ens jag själv. Var ute på tågluff i Europa i somras, kan ju tyckas att jag borde fått min del av kakan, men jag fick bara mersmak! Vill mer mer mer! Skulle gärna ta en sväng förbi Thailand, Bali och USA också för den delen. Eller ännu mer Europa, att tågluffa var skitkul.

Självklart kan man alltid resa. Barn behöver inte vara ett hinder. Att bli äldre är sannerligen inget hinder. Det gäller att se möjligheterna istället för problemen. Såklart kommer vi att söka efter olika saker på våra resor beroende på hur gamla och vart vi är i livet. Man kommer alltid få ut något av det. Själv skulle jag vilja resa nu, om 5 år, när jag fått barn, när mina barn är tonåringar, när jag o min gubbe/väninna är snart 50, när jag är pensionär…. Hela livet.

Men så måste man ju ha tillräckligt med cash också… spara spara spara! =D tråkigt, men man får ju desto roligare när man har sparat tillräckligt (kan dock vara svårt att tänka så ibland.. tex när man bläddrar i klädkataloger eller står inne på IKEA framför en urläcker soffa eller dylikt..) Så, jag har minsann börjat.

Dags att leta überbra restips… ;)
Have a nice day! / H